Stora känslor och små upptåg. I böckerna om Bebbe lär sig den busiga bebisen en massa saker under bläddringens gång – och Mervi Lindman vill få barn och föräldrar att peka på och prata om det de läser om. Det är dessutom en könsneutral karaktär, barnboksförfattaren skriver inte han eller hon. Bebbe är Bebbe! Vi bad redaktör Stina Zethraeus berätta mer om böckerna – och om varför hon tror att serien blivit så populär.

Bebbe har blivit en riktig pekboksfavorit. Varför är det så tror du? 

– Jag tror att det är lätt att välja Mervi Lindmans färgglada och härliga humoristiska småbarnsböcker eftersom de rymmer så mycket av glädje, överraskningar och roliga små bus. Den sparsamma texten och de uttrycksfulla illustrationerna passar perfekt för riktigt små barn, men intrigen kan även locka ett barn som är lite äldre eftersom det oftast finns en knasig humor att skratta åt i själva berättelsen. Jag tror dessutom att många vuxna tycker att böckerna är roliga att läsa, vilket inte ska underskattas, man läser ju samma berättelse hundra gånger. Minst!

Bebbe lär sig mycket samtidigt som det är mycket lek och skoj. Berätta om pedagogiken i böckerna!

– Jag tror att det framför allt är författarens tankar om vikten av närhet och gemenskap mellan förälder och barn som ligger som grund för Bebbeböckernas framgång. Mervi Lindman har sagt att hon ser Bebbeböckerna lite som ”miniterapi” för vuxna. Ibland kan det vara jobbigt att vara småbarnsförälder, men man orkar med vardagen bättre om man kan se på den med lite humor. Bebbeböckerna innehåller mycket vardagshumor. Mervi vill få barn och föräldrar att peka på och prata om det som de läser. Titta där! (peka) eller Uäääk! (sträck ut tungan). Hon vill också att Bebbeberättelserna ska ha två nivåer, en som roar barnet och en som roar den vuxne. Båda ska njuta av lässtunden tillsammans. Vad kan vara bättre för ett barn än att vara nära en vuxen som skrattar?

När det gäller ”Sjung med Bebbe” så har Mervi Lindman valt så enkla sånger som möjligt, så att de ska vara lätta att memorera för ett litet barn. Det är sånger med enkla ord och upprepningar – mycket igenkänning! Sångerna är valda för att skapa gemenskap och kroppslig närvaro mellan förälder och bebis.

Hur skulle du beskriva bilderna?

– Mervi Lindman utbildade sig från början till textildesigner i Helsingfors så det finns mycket av färgrik Marimekko-känsla i bilderna. Det är många prickar och ränder i glada kulörer. När det gäller att fånga uttryck, känslor och mimik är hon helt fantastisk! Hon lyckas att skruva berättelserna så att det inte går att ta fel på vad det är hon vill gestalta. Bilderna är fyllda av tokig mimik och drastiska situationer som är skoj att titta på och känna igen sig i.

Illustration ur ”Bebbe och fina kroppen”.