Elin Ek: ”Jag bröt mot normer för hur flickor ska vara”

Iklädd ceriserosa och tiara lärde hon Sveriges unga att inte ta någon skit. Elin Ek är för många mer känd som Grynet. Hennes böcker om Athena har samma träffsäkerhet och självklara tonalitet som Grynet gjorde sig känd för.

Athena är 12 år gammal och bildar tillsammans med sina vänner aktivistgruppen Rädda-Jorden-Klubben. När hennes gravida mamma ligger på sjukhus måste Athena och hennes två bröder flytta in hos farmor och farfar. Döpt efter den grekiska krigs- och vishetsgudinnan ser hon sig själv som ovanligt smart och påhittig, något som kommer väl till användning när livet är lite svårare än vanligt.

— Athena tycker att folk går runt med en massa kunskapsluckor som hon behöver fylla i. Hon har väldigt stark självkänsla och tycker att hon har otroligt mycket att bidra med, säger Elin Ek.

Läs mer: 10 böcker om att inte ta någon skit

Hon har skrivit boken som hon själv har saknat att läsa. En bok för tweenies, full av syrlig humor med en rolig tjejkaraktär.

— Det är jättekul med folk som har hybris. Tycker jag. Andra kan bli väldigt störda men jag skrattar jättemycket åt det. Och barn med hybris är kul.

Självklart är det lätt att dra paralleller mellan Athena och Elins gamla karaktär Grynet. De besitter samma självsäkerhet och krigar för rätten att få vara sig själv.

— Athena är på ett sätt mycket mer på riktigt, även om hon är fiktiv. Men de tycker båda att de själva är helt självklara på jorden och i ett rum. Alla andra ska vara tacksamma.

Ett feministiskt uppvaknande

Grynet dök först upp i tv-rutan 2001. Hon gjorde påskpyssel av tamponger, en egen version av Britney Spears …Baby One More Time och uppmanade sina tittare att inte ta någon skit. Samtalet om jämställdhet, genus och feminism såg annorlunda ut då, och det var betydligt färre unga tjejer som kallade sig själva för feminister.

— Det har hänt så otroligt mycket, bara det senaste året är en revolution tack vare metoo. När jag gjorde Grynet pratade man fortfarande om feminism som manshat, man var ganska udda om man var feminist och definierade sig som det. Idag känns det mer självklart, säger Elin och fortsätter:

— Jag bröt medvetet mot flera normer för hur flickor ska vara. I flickkulturen har man premierat tjejer som är snälla, tysta och väntar på sin tur. Därför var det viktigt för mig att vara i ständig rörelse, ta för mig och vara högljudd. Jag träffar ganska många unga kvinnor som har pluggat klart och är ute i arbetslivet som beskriver att Grynet var deras feministiska uppvaknande.

Hur känns det att få höra?
— Jag vet inte hur många gångar jag har lipat över detta, för jag blir så himla rörd. Det är fantastiskt. På slutet hade jag nästan en miljon tittare en fredagkväll. Om bara en promille av dem har börjat fundera på jämställdhet och genus känner jag att jag har varit med och påverkat.

Men du som längtar efter en comeback för Grynet kommer bli besviken, några sådana planer finns nämligen inte. Elin beskriver istället Athena som sin nya kanal där hon får kommentera samtiden genom en tonårings blick.

Starka tjejer och blyghet

Med sitt sällan sviktande självförtroende och starka röst ligger det nära till hands att beskriva Athena som en ”stark tjej”, ett begrepp som blivit alltmer populärt att använda när man pratar om kvinnliga karaktärer i kulturen. Men alla barn tar inte så mycket plats, vill inte ta plats.

Missa inte! 12 böcker om normer och jämställdhet som alla borde läsa i skolan

Elin berättar om Athenas bästa vän, Ronja. De säger själva att Athena har pratsjukan och Ronja har tystsjukan. Det funkar perfekt för dem och vännerna känner att de kompletterar varandra. Men de vuxna tycker att det är ett problem att Ronja har tystsjukan, det vill säga att hon är blyg. De misstolkar det som att Ronja är ledsen eller ensam, något som inte alls stämmer. Hon har ju Athena, hela Rädda-Jorden-Klubben och är typ världens gladaste.

— Jag försöker belysa att det finns barn som inte vill ta plats verbalt eller i rummet. Det är viktigt att de här flickorna, pojkarna, och de ickebinära som inte är rebelltjejer, eller som inte vill gå i musikklasser, eller som inte vill vara med i luciatåget, de måste ha samma värde som de andra barnen. Och att de får vara precis lika viktiga och självklara som de barn som är som Athena. Ibland kan jag tycka att man missuppfattar det här med starka tjejer med att man måste vara väldigt verbal och ta mycket plats. Man kan också vara en stark tjej och vara blyg.

Miljömedvetna tweenies

Att just klimatet blev Athenas hjärtefråga är ingen slump. Det är ett ämne som är väldigt angeläget för oss alla, men det är trots allt Greta Thunberg som satt utanför riksdagen varje fredag.

— Barnen pratar otroligt mycket om det. De är väldigt medvetna och är på ett sätt vårt klimathopp. Athena såg en film i skolan om polarisarna som håller på att smälta, fick panik och sa ‘vi måste göra någonting’. De har en optimistisk syn på hur de kan förändra, och det lyckas de också göra till slut.

Med ett ben i barndomen och ett i tonåren är målgruppen tweenies, barn i 9-12-årsåldern, den Elin helst skriver för.

— På ett sätt är man självständig och pendlar mellan att bli vuxen och vara barn. Vilja vara som alla andra och samtidigt vara lite unik. Man ska börja fundera på hur man ser ut, vem man är kär i och vad man ska bli när man blir stor. Samtidigt har man gosedjur i sängen. Det finns fortfarande utrymme för det här hybrisdraget. Det tycker jag är roligt, säger Elin och fortsätter:

— För några veckor sedan gick jag på en trottoar och mötte fyra tjejer i bredd. Alla hade likadana 90-talsjeans, collagetröjor i samma färg och en midjeväska snett över axeln. Tre hade långt hår och en hade page, annars var de identiska. Jag kände att ‘aaah just det, såhär är det’.