Flickboksikonen Kulla-Gulla fyller 75 år - men är fortfarande lika aktuell

År 1945 gavs Kulla-Gulla ut för första gången. Författaren Martha Sandwall-Bergström vann Bonniers stora barnbokstävling och därmed gavs den första av sju böcker ut. Därför är det också väldigt passande med en nyutgivning, då Bonnier-Carlsen återigen håller en stor barnbokstävling.

I serien får man följa torpareflickan Kulla-Gulla från barnsben till ung kvinna. Den föräldralösa flickan flyttar in hos torparparet Karlberg. Här bor också parets fem barn. Kulla-Gulla får sköta sysslor i huset och på gården. Dessutom får hon ta hand om de fem barnen. Efterhand får Kulla-Gulla ta över ansvaret för barnen. Hon börjar också jobba på den stora herrgården där hon träffar patronen. Detta möte ska bli början på en stor förändring i Kulla-Gullas liv.

Ingen vanlig flickbokskaraktär

I början älskade recensenterna böckerna. De ansåg att historien skiljde sig från vanliga flickböcker, där temat ofta var romantik. De första böckerna om Kulla-Gulla ansågs istället ge en äkta bild av samhället och framförallt barns liv i samhället. Men var eftersom de andra böckerna kom ut blev recensenterna mer och mer kritiska. Böckernas tema förändras och Kulla-Gulla faller in i den mer klassiska flickrollen. Hon blir herrgårdsfru och förälskar sig.

Titti Persson är redaktör på Bonnier Carlsen och är med och ger ut de nya böckerna. Hon berättar att en av anledningarna till varför man valt att endast ge ut tre böcker är just denna som recensenterna då påpekade. Det är i de första tre böckerna som vi får möta den lite annorlunda flickbokskaraktären, den starka, modiga och ganska tuffa Kulla-Gulla.

– Hon är inte bara den här väna flickan. När en mobbare ger sig på hennes bästa vän försöker Kulla-Gulla först tala honom till rätta. Det verkar funka ett tag, men sen faller han tillbaka i gamla fotspår och ger sig på henne istället. Då drämmer hon till honom, hårt, med en träsko rakt över näsan. Hon säger att då får hon tala ett språk som han förstår. Så hon är ganska tuff också.

Maria Nilsson är litteraturforskare och hon har skrivit efterordet till nyutgåvorna. Hon jämför Kulla-Gulla med mer dagsaktuella starka kvinnliga karaktärer.

” Jag har en gång skrivit att Kulla-Gulla påminner om Elin Eks karaktär Grynet då hon inte ”tar någon skit”. Idag skulle jag kunna jämföra henne med Greta Thunberg som, precis som Kulla-Gulla, vägrar att acceptera att världen ser ut som den gör och som kämpar för att förändra den.”

En levande klassiker

Titti Persson berättar att hon med nyutgivning hoppas på att uppvärdera flickböcker. Hon menar att det behövs starka karaktärer och menar precis som Maria Nilsson att Kull-Gulla inte accepterar orättvisor. Dessutom menar hon att berättelsen om den föräldralösa torpareflickan är dagsaktuell på grund av den historiska skildringen i boken.

– Det är en väldigt levande klassiker. De är historiskt korrekta, vilket idag känns viktigt. Det är lätt att romantisera det gamla Sverige men här ser man att det var ett otroligt hårt liv under 1900-talets början. Det var fattigdom och barnarbete. Torparna var tvungna att jobba både för sig själva och andra. Jag tycker det är en viktig bild av Sverige som borde finnas i folks medvetande.

Även Maria Nilsson anser att det är viktigt att Kulla-Gulla får se dagens ljus. Hon avslutar sitt efterord med att förklara vad vi kan lära oss av böckerna:

”Martha Sandwall-Bergströms böcker om Kulla-Gulla innehåller både solsken och mörker, här finns både lyckliga slut och elände, men framför allt finns det hopp. Hopp om att samhället ska kunna bli mer rättvist och hopp om att människor ska lära sig att respektera varandra.”